En av mina lekklienter, en 7-årig pojke från Mellanöstern, har utsatts och upplevt saker vi inte orkar ta till oss. Han och jag har arbetat tillsammans ett år och han har så sakta tagit sig tillbaka till livet. Han har lekt, ritat och på olika sätt gestaltat både ilska, sorg och besvikelse.

Nu har han börjat skolan, år 1, och vill hellre gå i skolan än att komma till lektimmen! Han har, som jag bedömer det, tagit ett stort steg framåt i sin utveckling, han går vidare mot nya erfarenheter. Han törs sig ut i livet. Heja på, säger jag!