Tics är ofrivilliga, återkommande svårkontrollerbara muskel eller nervryckningar. Barn som har tics har svårt att hålla tillbaka vissa rörelser och ljud.

Barn med tics kan skämmas för det och vara rädda att bli retade för sitt handlingssätt.

Tics kan bli värre om de uppmärksammas. Minskad stress kan vara bra för att motverka ticsen.

En av mina klienter hade tics i början av det lekpedagogiska stödet. Besvären klingade av snabbt men återkom i samband med att klienten utsattes för nya stressituationer. Byte av bostad, skola, lärare och kamrater gjorde att barnets muskelrörelser och harklingar återkom med kraft. Barnet våndades inför skolstarten. Med familjens löfte talade jag med barnets lärare, en kunnig och varm person. I fredags hade skolstarten varit, den hade gått jättebra, barnet var nöjd och glad. Och ticsen nästan borta.