Nu sitter Hitte-Nisse och jag vid datorn. Han är väldigt gärna med och hjälper till. Han valde att flytta till oss för 10 år sedan, hemlös, mager och i dålig kondition. Han fick permanent uppehållstillstånd! Det innebar även kastrering, vaccinering mm. Men han verkade inte veta hur man som katt beter sig vid bytesjakt. Kunde det vara så att han missat den tidiga leken tillsammans med kattmamman? Jag visste inte varifrån han kom eller från vilka förhållanden. Kanske kunde jag ha lekpedagogik även med en katt? Med tålamod funkade det. Efter ½ års lekträning uppförde han sig som en katt ”ska” när han smög på bytesdjur. Vilket en mätt och nöjd katt gör trots att det inte är nödvändigt. Nu är Nisse en välmående, äldre kattherre med egen ingång (kattlucka) och jag som vuxit upp med katter och andra djur har aldrig mött en så tillgivenhet från ett djur! Hans blick på mig är lik Emils när han säger Du och jag Alfred!

Ovetenskapligt men väldigt intressant ändå. Vi vet att alla däggdjursungar, inkl. människobarn, lär sig om livet genom lek!