I förrgår var jag på besök på Tekniska museet. Ambitionen var att ha ett ganska förutsättningslöst möte om möjliga samarbeten men självklart snurrar huvudet och inspirationen igång och det tog inte lång tid innan vi satt och spånade idéer på möjliga lajvupplägg i deras fantastiska lokaler.

Nu återstår det att se om det kommer börja komma in lajv även på Tekniska museets program.

Nu är det full rulle på våra interaktiva stadsvandringar som vi gör för Västerås fritidsklubbar.

P4 Västmanland var där och gjorde ett reportage som du kan lyssna på här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2986&artikel=5099001

Och TV4 Västerås var där igår och filmade. Se inslaget här:
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_vasteras?title=10-aringar_pa_skattjakt_i_stan&videoid=2190500

Även tidningen VLT har varit på plats. Vi får hoppas att det blir något fint där också.

Jag har google alerts på lajv inställt vilket gör att jag får mail till mig med sammanställningar om var lajv har nämnts. Det är för det mesta ointressanta saker eller saker jag redan har koll på, men vissa dagar känns det lite extra kul. Som när man får läsa det här till exempel:

http://op.se/lanet/are/1.4680169-lajv-basta-iden-i-ideracet

Klart lajv är bästa idéen.

Jag har nyss varit på en Edcamp-konferens i Stockholm och är fylld av blandade tankar runt lärande och spel. Formen för konferensen var en så kallad knytkonferens. Jag var en av inledningstalarna som kort berättade om lajv som en lärande spelform. Resten av kvällen ägnades åt att diskutera olika områden av spelifierat lärande som vi som deltagare var intresserade av att prata om. Det var diskussioner där den engagerade läraren lyste med sin närvaro. Jag kom dit nyfiken och gick därifrån mer nyfiken men kanske inte klokare.

Diskussionerna försvann ibland iväg på villospår långt ifrån spelifiering och jag tycker att det finns en märklig fokus på det digitala – som om det är ett likhetstecken mellan spelifiering och datorer. Den kanske ännu värre tendensen är när det finns ett antagande om att alla elever har en smartphone. Något som starkt krockar med ett möte jag var på förra veckan som handlar om barn från ekonomiskt utsatta familjer.

Men om man bortser från dessa kritiska tankar om formen känner jag en enorm pepp på att följa Edcamps arbete vidare.

Jag minns mitt första lajv för 13 år sedan. I bilen på väg till Västerås tittar jag ut genom rutan fylld av frågor och nervositet. Väl framme är det mängder av folk som pratar, bygger läger, syr det sista på sina dräkter och kramar vänner. Jag och mina kompanjoner, som varit på ett lajv innan, ska spela rövare. Vi sätter upp tältet i en lerfylld skog och tre dagars äventyr börjar. Utan att ljuga kan jag säga att jag flera gånger var livrädd. Jag minns hur vi blev jagade av orcher  och hur jag tills slut finner mig vilse i en kolsvart skog. När jag ser tillbaka på upplevelsen fylls jag med glädje. Inte anade jag då att den dagen var starten på en hobby som skulle fylla min fritid och tillslut skapa LajvVerkstaden.

Idag tar min kollega Anna-Karin med sig fem unga tjejer ut på deras första flera-dagars-lajv, jag hoppas att de får det lika fantastiskt och spännande som jag hade det min första gång …

I lördags var det kulturnatten i Stockholm och vi i LajvVerkstaden befann oss på Historiska museet  för att göra gratislajvet Jerusalemteorin. Det var smockat med folk på museet och våra lajvare smög omkring mitt bland alla andra kulturnattsbesökare. Det var väldigt häftigt att få använda museets lokaler som fond för vårt lilla drama som var inspirerat av Da Vinci – koden. Tack alla som kom!

Deltagare in action.

I onsdags var jag på besök i Enköping igen och hälsade på deras skolors kulturombud. Det är så fantastiskt att fortsätta ett samarbete delvis för att det tydligt visar att det vi gör är uppskattat och delvis för att beställning nr 2 alltid blir mycket bättre. Svårigheten med att kommunicera med kunder kan ibland vara förståelsen när det kommer till lajv och första gången blir det lätt missförstånd. Nu kunde vi prata tydligare om hur de ville ändra spelet för att passa deras elever och hur de ville jobba innan för att skapa en bättre upplevelse.

Så nästa termin blir det ytterligare 8 lajv med alla nior i Enköping – och förhoppningsvis ännu bättre!

Idag har jag gått igenom upplägget inför våra interaktiva stadsvandringar som vi börjar med om två veckor tillsammans med de andra tre spelledarna. Tyvärr sammanföll denna utomhusgenomgång med snöslask, snålblåst och kyla – inga ideala omständigheter. Men med glatt humör strövade vi igenom Västerås och pratade om belägrade danskar, snorkiga byggmästare och en stressad myntslagarfru.

På väg hem från det nordiska lajvkonventet där jag bland annat pratat en hel del om hur vi kommunicerar om lajv till en ”mainstream audience” möts jag av dessa enorma planscher i tunnelbanan.

I helgen var det nordiska lajvkonventet Knutpunkt (eller Solmukohta som det heter när det är i Finland). Jag var där och representerade LajvVerkstaden. En av de sakerna som jag gjorde var att prata om barnlajv i min programpunkt Great Larps for Children without boffer

In the Nordic countries, there are few if any youth larps without boffer combat. In this talk, we will explore possible disadvantages with the current state of affairs, as well as offer a few alternatives from some of LajvVerkstaden’s (The LarpWorkshop) events, in which few or no boffer elements are usually incorporated in the design.

It is widely believed that children are mainly attracted to fighting games. Here, we will argue the contrary – hoping to inspire the listener with an eye out for a more diverse, and perhaps also more challenging, larp scene for youth.

Miriam, the presenter, is a founder and CEO/director of LajvVerkstaden – a Swedish company working with larp as a pedagogical tool, as well as an artform. LajvVerkstaden has been awarded as one of the foremost social entrepeneuring companies in Sweden.

Jag har fortfarande svårare att beskriva mina tankar på engelska än svenska men är överlag nöjd med min presentation.